Svampplockningspromenad

Vi tog en svamppromenad i helgen, men hittade ingen ät-svamp. 

Hade med oss rester från lördagens middag i matlåda..

Giftsvampar i överflöd. 

finfrämmat

Ostfondue och chokladkväll.

Dear infant Olof Wikstroem

Olle har fått sitt första mail, från SAS. Fantastiskt. Han blev jätteglad.




"Dear Inf Olof Wikstroem

- Visa citerad text -

This e-mail (including any attached documents) is proprietary and confidential
and may contain legally privileged information. It is intended for the named
recipient(s) only. If you are not the intended recipient, you may not review,
retain, copy or distribute this message, and we kindly ask you to notify the
sender by reply e-mail immediately and delete this message from your system.
Thank you.
E-mail is susceptible to unauthorised alterations which may corrupt
the message of the e-mail. SAS Group only sends and receives e-mails on the basis
that SAS Group is not liable for any unauthorised alterations."

God mobil

Olle vill smaka på min telefon hela tiden, och när jag upprepade gånger stoppar honom så vänder han bara ryggen till och gör det ändå, i smyg. Det lilla ninjan. Har blivit listig..

Frankrike och indiskt bröllop

Vi spenderade helgen i Frankrike, med bröllop på lördagen och brunch på söndagen, långa bilfärder dit och hem, mycket god mat och lite sight seeing. 

Vi besökte en liten stad som envisades med att hänga upp färgglada plastpåsar  överallt. Skulle vara någon slags sportfest.

Gustav köpte fikon av en liten liten farbror. (som hade en trebent hund som inte fastnade på bild)

Plastpåsebollarna var verkligen över hela stan!

I lite olika färger. Även i de små gränderna.

Spännande hus i grotta, någon? 

En tvivelaktig historieglorifierande hittepåälskande lokal person har köpt detta finfina hus och öppnat ett museum. Han har möblerat huset och försett varje rum med små skyltar om vad som skulle kunna ha hänt där. Det roligaste var alkemisten på vinden som hade lite fossiler, krokodiler och förkrympta huvuden på väggen. Tydligen. Och baronessan som älskade att meditera och blicka ut över dalen.

Olle gillar att åka vagn när det är guppigt.

Finkostymerna är på för bröllopet!

En snabb ceremoni som var över innan vi hade fattat att den börjat. Sen var det god mat och fest hela natten! (vi fick åka till hotellet när Olle inte längre ville sova i vagnen, runt midnatt)

Familjefoto, redan inramat.

Dagen efter var et brunch och baksmälla i gröngräset för alla. (ingen baksmälla för mig som körde bil så klart) Olle är med och visar jeansrumpan.

Min axel..

När man har fått sina tänder får man tydligen bita sin mamma hur mycket man vill och när det ryts till så skrattar man bara.

Tänder på väg

Allt ska bitas i, slickas på och smakas på, allt ska gnuggas mot tänderna som ligger starx under huden, på väg ut. Bäst är randigt flygfä med kyld gele i vingarna, doppat i citron.

Söndagens träningsvärk

Visst gör det ont att bada

varför skulle annars Gustavar tveka?

Vi tog igen badförlusten från lördagen och hoppade i på söndagen i stället.

Den här fina floden..

...kom ut ur det här hålet, ur en lodrät bergvägg i slutet av en dal.

Innanför finns den här grottan.

När man har sett berg, skog, bäck och grotta är man väldigt väldigt trött. 

Klotter från 1671? 

Mycket möjligt, huset är från 900-nånting.. Tillbyggt och omgjort ett par omgångar sedan dess. 

Om man bor här vill man inte behöva en barnvagn, eller en rullstol. Eller onda knän. Då måste man bygga en trappa. Eller en ramp. Eller be någon lyfta en upp, varje dag.

Sen tar jag min hatt och sätter mig att fika vid torget.

Lördagens skrytpromenad

Vi började lördagens vandring i en liten by vid sjön Lac de Joux, ca en timmas körning från Genève. Det var en strålande dag och vi ville nästan hellre stanna och bada än att sätta av upp i de berg som syns i bakgrunden.. 

Mamma! Lundhagskängorna jag fick av dig 1989 fungerar fortfarande! De är nog de mest använda skor jag har, och de minst slitna. Helt otroligt!

Gustav och Olle tittar ut över sjön. (Man ser tydligt att de är vana vandrare, jeans och fotbollsskor, stickad tröja i 25 graders värme.)

Jag gillar inte ens kor. Drömmer mardrömmar om kor. Kor överallt, kling-klonkande koklockor och så vänder man sig om, där står 5 stycken och stirrar. Sen hör man plötsligt mer kling-klonkande och man inser att det är hundratals, tusentals, överallt! Dödsföraktande gav jag mig in på denna stig, följde de orangea markeringarna rätt in bland fienden. Hu. (ost är gott)

På just den här bilden ser man inga kor, men de finns där. Jag hör fortfarande ljudet av tusen klockor för mina inre öron. Det fanns långa murar också. Och kor.

NONE SHALL PASS!

De ställde sig två i bredd mitt i vår väg. Vad gör man?

Vi lunchtid fick Olle göra av med lite krypenergi. Lycka!

Ännu ett exempel på mitt hjältemod! Jag gav mig inte, men det gjorde inte kon heller. Mitt i stigen skulle hon stå.

Efter ett par timmars vandring kom vi över krönet och siktade vita bergen! 20 mil bort och strålande vackert. Det är synd att det aldrig går att fånga sådan skönhet på ett foto, men man kan ana! 

Utsikten från toppen av mount Tendre, Juras högsta topp.

Vid skymningen satte vi fart genom ett par platåer fulla med ni-vet-vad, vi fick väldigt bråttom för att hinna fram innan mörkret tog oss. Vi hann inte, utan gick vilse i en slänt. Hade vi kommit 30 minuter tidigare hade vi hunnit se vart vi skulle, men i allt mörkare dunkel vågade vi inte chansa. Fick rädda oss till en landsväg och gå ett par extra km med värkande fötter för att inte komma bort oss helt. 24 km senare var vi framme!

Vi avslutade dagen med att äta kall pizza i hotellsängen. 

Skinande golv!