Den onda pandan är tillbaka.

Lisa, vi återanvänder nu den lilla lömska pandan. H&M borde förhöra sina designers, vem gjorde den heilande lilla björnen?

Precis som brorsan...

så är den första kompisen en knasig tyggeting på skötbordet.

Dag sover på dagen

Här i korgen i panda-pose

Konsten att söva ett barn

Steg ett, fyll barnet med bröstmjölk. Det är knark.

Steg två, lägg barnet i en puppa av gosigt tyg. Vänta tre sekunder.

Färdigt.

Lik brorsan

Jag tror mig se, nu när näsan börjar likna en näsa och inte en boxad potatis, att pojken liknar sin bror ganska mycket. Men med mörkt hår.

Han bara äter och sover hittills, inget spännande alls att rapportera. Pappan lagar god mat och efterrätter som en besatt. Och tvättar. Och städar. Jag är mest en mat-och-sov-påse.

Olle övar på att bära

När man är storebror måste man kunna bära sin bäbis, tydligen. Olle vill gärna göra det hela tiden.

Sover på dagen och äter på natten..

Någon har vänt på dygnet, och det är inte jag.

Stolta brorsan

 

 

Olle upprepar stolt att han är storebrorsa till Norrland, och att han ska mata, gosa, bära och ta hand om honom. Det är dock lite problematiskt med det här jätte gulliga kärleksfulla närhetsbehovet som Olle verkar känna eftersom vi måsta hålla isär dem ett tag. Det var ju svininfluensa som han just hade och vi vill ju inte att några eftersläntrarbaciller ska hoppa över på Norrland. Det är ett frenetiskt tvättande av händer på oss alla, så förhoppningsvis går det bra. 

Olle säger att "vilken tur, vilken söt bäbis vi fick! Tänk om det hade varit en hund. Det hade ju inte varit så kul" Så över lag verkar det gå bra att vara syskon. Han är lite besviken att han inte blev vuxen och fick skägg på en gång, och kanske lite hår under armarna, men storebror är tydligen bra ändå. Stort, liksom. 

Äntligen hemma!

 

 I lördags var det återbesök, och Norrland, 4 dagar gammal blev godkänd. 

På bb

3380 g, 51 cm lång Norrland.

Sova med sin pappa

Nu ska jag försöka lägga upp lite mer bilder, när vi ändå är hemma.